Ny vecka = Nya tag.....

Hej alla vänner där ute!
Nu var det två veckor sedan jag gjorde mig "synlig" sist men jag LEVER och jag stapplar runt på mina två "vänner" (kryckorna) fortfarande och först nu efter snart fyra veckor börjar jag inse att kryckorna faktiskt har blivit mina VÄNNER:)
Utan dom hade jag ju bara blivit liggandes.......

Janne kom hem idag efter en veckas arbete i Miami och det är gott och ha han hemma igen.

Jag är så glad över tjejernas hjälp här hemma då han varit bortrest, dom har varit mina stöttepelare under veckan som gått..., vilka godingar:)

Älskar EKOLOGISKA ägg.., du glömmer väl inte att köpa lite mer ekologiskt när du är och handlar????

Svårt att beskriva skillnaden på smaken men ekologiskt smakar renare och nyttigare.

Man känner sig snällare mot kroppen på något vis......

Jag och tjejerna bakade och stökade i köket i lördags. Jag satt stadigt på min stol, kommenderade och pekade med ena kryckan allt dom skulle ta fram men inget gnäll för det.., dom ÄLSKAR att baka!!!!

Tack snälla för alla era underbara hälsningar jag fått, dom värmer i mitt hjärta!

Jag är urusel på att lämna hälsningar tillbaks och jag erkänner att jag är en "FUSKBLOGGARE" just nu då jag bara är inne och smygtittar hos er.

Hoppas ni har överseende med det......

Ha nu en skön vecka allihop och ta väl hand om er....

(Nu skall jag väcka gubben som försöker sova ikapp tiden efter Miami vistelsen...)

Marianne

En timme i taget....

Jag vet inte riktigt varför jag gör detta inlägget.., som kommer att bli ett riktigt deppigt inlägg:(
Men ibland är det rätt gott och skriva av sig och så kan jag ju försöka minimera mitt gnällande inför Janne som har fått stå ut med en gnällspik i en och en halv vecka nu.

Ja, det var ju betydligt jobbigare att traska runt med en bruten fot än jag någonsin kunnat ana.
Jag är så beroende av mina kryckor och kan inte släppa taget om dom i "ståläge" för då faller jag, balansen är inte vad den skall vara då jag känner mig påverkad av all jädrans medicin jag proppar i mig varje dag.

Men idag har jag minsann presterat litegrann.., jag har lyckats skura diskhon med VIM och vilken lättnad att få gjort det.
Nu blir man verkligen glad för det lilla man lyckas åstadkomma!

Jag tycker bilden berättar lite om hur jag mår och känner mig..., likt trädet så känner jag mig ganska vissen just nu men jag vet att jag snart är tillbaks:)
På torsdag får ni hålla tummarna för att jag får nytt gips och att allt ser ut att ha läkt ihopa bra.
Tack för alla er underbara hälsningar mina vänner, DOM GÖR MIG GLAD!!!!!!

Kramar till er alla...
Marianne